Motalaborna förtjänar mer än Alliansens utförsäljningar
Motala är inne i en omvandling. Den stolta industrikommunen med det rika historiska arvet håller på att förvandlas till en blomstrande besöksnäringskommun. Utvecklingen det senaste decenniet är resultatet av politiska ambitioner och hårt slit. Vi är stolta över det arbetet vi lade ner under vår tid vid styret, och den frukt som arbetet nu ger.
Att Kjell Fransson försöker göra politiska poänger under brinnande coronapandemi är anmärkningsvärt och beklagligt. Om det är något tillfälle man bör sluta upp politiskt för att hitta gemensamma lösningar så är det nu.
Alla politiker har nu ett ansvar att tillsammans jobba för medborgarnas bästa: för deras liv och hälsa, men också för att rädda så många jobb som möjligt. Vi vill gärna se en konstruktiv och öppen dialog för Motalas väl. Eftersom Kjell Fransson trots krisläget väljer att skicka en känga till oss i oppositionen vill vi dock gärna bemöta det han skriver.
Fransson menar att vi i socialdemokrater tillsammans med våra samarbetspartier säger nej till nödvändiga sparförslag och inte lämnar andra förslag. Där har han dubbelfel.
För det första anser vi de sparåtgärder som nu genomförs är skadliga för Motala kommun. Man behöver sätta högre ramar för både bildningsnämnden och socialnämnden. Välfärden måste få kosta, Motalaborna är värda en välfärd av högsta kvalité. Vi menar alltså att Alliansens budgetutrymme är för snävt satt. Det ser vi också på resultatet för 2019 där Alliansen missar målet med hela 47 miljoner kronor.
För det andra lämnar vi regelbundet egna sparförslag. Vi lyfter fram områden vi vill se över i vårt budgetförslag och vi lägger ofta egna yrkanden på nämndsammanträdena när budgetfrågor behandlas. Att ni sedan väljer att strunta i våra förslag, det är ert ansvar. Men en sak, det har Kjell Fransson rätt i – vi kommer rösta nej till varje förslag som leder till försämrad välfärd. Vi vill se effektivare arbetssätt, bättre arbetsmiljö och minskad sjukfrånvaro. Inte minskad välfärd i Motala kommun.
Fransson målar upp en bild av en splittrad opposition, men frågan är om det inte är Alliansen som är splittrad? De senaste månaderna har vi sett flera avhopp bland Alliansen förtroendevalda, inte minst från ledande kvinnliga sådana.
Fransson gillar att dra sig till minnes och går i sitt debattinlägg nästan 20 år tillbaka i tiden. Att hänvisa till vad som skede i bildningsnämnden 2003 känns inte riktigt relevant längre. Förutsättningarna har förändrats, det är en ny laguppställning bland partierna och vi har gått vidare.
Det vore önskvärt om även Kjell Fransson kunde tänka framtid. Värt att poängtera är dock det faktum att Alliansen under deras fyra år vid makten 2006–2010 lyckades göra slut på hela det överskott vi lämnade ifrån oss vid maktskiftet 2006, det glömde Fransson att nämna i sitt debattinlägg.
Vi socialdemokrater vet vad vi vill. Vi är stolta över den utveckling Motala haft de år som vi tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet styrt Motala. Vi är också tydliga: vi tror på en stark välfärd – mer vuxna i skolan, fler tränande på seniorernas Hälsocenter, låga avgifter i kulturskolan så att alla barn kan delta och ett starkt föreningsliv.
Vi är ett tydligt alternativ till Alliansens utförsäljningspolitik. För oss går en stark gemensam välfärd, för alla medborgare, före privatiseringar och nedskärningar. Det är vår röda linje och det är också där skillnaden ligger mellan oss socialdemokrater och de borgerliga. Vi sätter människan före asfalt.
Anne-Lie Liljedahl (S), gruppledare
Elias Georges (S), oppositionsråd
Senast uppdaterad: torsdag 16 april 2020
